Okej. Sitter här trött och blekfet. Egentligen borde jag gå och lägga mig eftersom jag ska upp vid 05.30, sminka mig med mitt nyinköpta (läs: svindyra) MUS smink, äta en påse kakao och sedan promenera i rask takt till jobbet för att möta upp DHL och ta emot veckans leverans. Men, här sitter jag. Just bestämt mig för att förändra min blogg till något annat. Något rakt och ärligt. Ja, jag älskar mina tjejer mer än allt annat och min sambo är otroligt omtänksam, generös och snygg. Men vi har våra stunder då livet känns crap också. 

Vill ni läsa om vilka plagg jag köpt på dyra modesiter, vilken drink jag dricker i baren och hur fantastisk min svarta kajal är, eller vill ni veta hur det egentligen är att vara jag. Hur det är att faktiskt vara en ung mamma, heltidsarbetande med sambo och lägenhet i stan? Vi bråkar också. Vi flyger inte alltid på små söta moln iklädda riddarhjälm och prinsesskrona. Ibland skriker vi också. De dagar vi går och lägger oss försent, äter dåligt och missköter oss själva sjunker vi ofta till en tvåårings nivå. Men är det inte mänskligt? Blir inte alla förälrar trötta på att upprepa ordet nej trehundra gånger, tvätta skåpsluckor i köket efter att en liten penna gått loss och bildat former och fäger. En penna i liten hand. En verklig mamma orkar inte allt. En verklig mamma vill också sova några timmar extra ibland, slappa i soffan och ha tid för sin sambo. En verklig mamma känner, tycker och vill! 

Hursom, ärlighet och naken sanning. Som Mia Skäringers blogg ungefär. En blogg där du kan känna igen dig och skratta åt att fler trampar på legobitar mitt i natten, gråter av smärta och faller ihop. EN riktig mammablogg. 

Iaf. Här sitter jag. Alldeles för fet och blek. Började med Cambrigde idag. Förbereder mig inför New York och ett hälsosammare liv. Till hösten blir det Vikt Väktarna. Det är bra skit! Just nu jobbar jag för mycket. Vill vara med mina barn och min Stoffe. Vill sola på stranden, bygga sandslott och grilla korv. Bara några dagar kvar. På lördag är jag ledig. Life!